spökenas natt - läslovslajv på museet

Har du alltid undrat vad som händer på museet när vakten har släckt, låst och gått hem? Nu kan du själv ta reda på museets alla hemligheter! Vilka spöken gömmer sig i de mörka salarna? Museets osynliga invånare är hotade av den onda Spökjägaren som vill fördriva museets spöken från deras hem! Vad som sedan sker är upp till dig!

Västmanlands läns museum och LajvVerkstaden bjuder in alla läslovslediga barn mellan 9 och 12 år till lajvet Spökenas natt. Pröva på lajv i en historisk miljö och upptäck museets hemligheter. Inga förkunskaper om lajv krävs.

Vad är lajv?
Lajv, eller levande rollspel som det även kallas, är en snabbt växande kulturform i Sverige. Under ett lajv spelar alla roller och det finns ingen publik. Tillsammans berättar deltagarna en historia genom sina handlingar och val. Det finns dock inget manus, och alltså inget rätt eller fel. Från det att lajvet börjar tills det att det slutar är det upp till deltagarna vad som händer i lajvets historia. Målet är att du ska tänka, känna och agera som din roll skulle ha gjort. Det är en lustfylld och enkel kulturform som inte har några krav på tidigare erfarenhet för att det ska bli en givande upplevelse för deltagarna.

Viktig info till intresserade föräldrar och dylikt
Det finns ingen publik, det vill säga om du som förälder vill följa med ditt barn måste du också spela en roll.

 Syfte
Som ett delprojekt inom Vem äger språket arrangerar Kulturutveckling, Landstinget Västmanland, Västmanlands länsmuseum och LajvVerkstaden ett lajv, levande rollspel, som ett sätt att uppmärksamma Läslovet v 44 2016 med spännande aktiviteter på länsmuseet. Levande rollspel är ett kraftigt pedagogiskt verktyg som kan ge djupare förståelse för museets samlingar.
 
Lajvet erbjuder en möjlighet för barn att prova på deltagarkultur, det blir improvisationsteater i en berättelse med tydligt uppsatta ramar. Här får barnen en möjlighet att sätta sig in i en roll där de faktiskt kan få en större förståelse för ämnet, Västmanlands historia. Samtidigt får de en spännande kväll där de blir delaktig i ett skeende istället för att bara läsa om den eller titta på som man gör om det rör böcker, film eller en traditionell museivisning. Det blir ett led i att utveckla det interaktiva inslag som redan byggts upp i museets utställningar i och med flytten till Karlsgatan 2.
 
Levande rollspel kan, bättre än många andra metoder, skapa tydliga känslomässiga band mellan det medierade och deltagarna. Lavjet får engagerade deltagare som motiveras att fördjupa sig och förstå vad som kommuniceras. Genom att genomföra ett lajv på Västmanlands länsmuseum under läslovet vill vi skapa en rolig aktivitet och en upplevelse som också gör att deltagarna får reflektera över sitt eget liv och över hur verkligheten faktiskt ser ut nu och såg ut förr. De får en möjlighet att anta en roll för att uppleva något annat än vad de gör i vardagliga livet. Ett tillfälle att leka och utveckla sin fantasi. Ett sätt att träna empati och få en djupare förståelse för historien. Samtidigt som det sker i en trygg miljö där deltagarna är medvetna om att det är ett spel.
 
Vi vill pröva metoden lajv som pedagogiskt och kommunikativt redskap i museipedagogiken. Arrangemanget blir också ett sätt att samarbeta mer inom kultur-och museiverksamheten mellan museipedagoger och kulturutvecklare. Genom lajvet kan vi också få in mer interaktiva och läsfrämjande aktiviteter på museet.

 Syftet med lajvet är att levandegöra ett urval av muséets föremål på ett nytt sätt. En karaktär som förknippas med föremålet blir levande genom berättande och eget agerande i lajvet. Det blir en möjlighet att väcka deltagarna nyfikenheten på ett föremåls historia. Att Föremålen kommer till liv och ge en levande beskrivning till hur allting har en historia. Levandegöra ett föremåls historia.
 
Tanken är att skapa en ramberättelse där faktiska föremål och fakta i museets utställning vävs samman med fiktiva karaktärer och en spännande handling. Inslag från Västmanlands historia kan skrivas in i manuset. Inspiration till lajvets karaktärer kan med fördel hämtas i museets utställningar/historiska fakta. På ett lekfullt sätt används lajvpedagogik för att levandegöra utställningen och skapa ett interaktivt berättande om museets utställningar.
 
Lajvet tar avstamp i museets egna samlingar och tar med historiska händelser men blir samtidigt en tolkning av historien. Det ska vara spännande, lekfullt och lock till att lära sig mer om historien. Det kan ha drag av spökhistoria eller mysterium på något sätt.

En annan förhoppning är att lajvet kan generera material som bilder, kunskapsmaterial, texter och information som museet kan återanvända. Det kan ge museet uppmärksamhet genom lokal media. Det blir ett bättre utnyttjande av lokalerna eftersom museets lokaler används även när museet är stängt. Det kan ge både personal och besökare ett nytt synsätt på museets samlingar.

Genom denna aktivitet lockas deltagarna också till att läsa och lära sig mer om Västmalands historia, lajv och spännande berättelser.

För mer frågor kring lajvet kan du kontakta Vem äger språkets projektledare, Cajsa Broström.